Filosofselina - Ute på promenad i vardagens icke-galna värld...

Ibland får jag små livskriser, sådär till vardags. Inga stora kriser eller så, mest funderingar och lite rädsla inför framtiden. Oftast slutar dessa små kriser på ett bra sätt. Jag känner att jag är på rätt väg och att jag vill fortsätta som jag gör. Jag tror att dessa små livskriser har ökat lite i kvantitet nu när slutet på sjuksköterskeutbildningen börjar att närma sig. I början av januari är det dags att lämna studentlivet och börja jobba på riktigt, som vuxen. Jag har känt mig lite osäker på om jag verkligen är klar och redo att ge mig ut? Lite nervöst nästan... Jag trodde nog att jag skulle känna mig mer säker på mitt yrke vid detta laget, men de senaste terminerna har vi läst mest flummiga saker, mest akademiska ämnen och inte så mycket yrkesinriktat. Det var evigheter sedan jag t.ex. satte en PVK (en "nål" i venen). Jag var nog mer säker på alla medicinska åtgärder i termin 3 än vad jag är nu i termin 5, bra va? Haha not :P

Idag hade jag en sån där liten livskris. Har haft underbart besök i helgen av min pojkväns mamma och hennes sambo. Imorgon börjar de jobbet igen efter helgens semester. Tänk...jobb, semester i några veckor, jobb, semester i några veckor, jobb...och så fortsätter det så, år efter år, precis som alla andra normala människor på löpande band...drivna av lönen i slutet på månaden. Förstår ni då vad som oroar en fri fågel som mig? Att känna sig så låst. Efter en stunds funderande kom ändå tankarna på att jag ändå tror att jag har valt rätt yrke. Drömmen om att hjälpa människor och känna att jag har gjort någon skillnad är ändå väldigt fin. Man får så himla mycket tillbaka. Jag kanske kommer att trivas helt underbart bra på mitt jobb och inte alls tycka att det är fruktansvärt varje gång semestern tar slut, vilket ju känns som det värsta av allt...när man har förbrukat alla sina fria dagar och nästan ett år av jobb väntar. Tänk om jag kan bli helikoptersjuksköterska? Det vore något det! :)

Om jag känner mig själv rätt så kommer jag nog aldrig att nöja mig helt. Jag kommer alltid att drömma och sikta mot något mål som jag vill uppfylla! Det finns ju ändå otroligt mycket saker jag skulle vilja göra, små och stora mål som jag har. Det är väl inte något dåligt ändå? Det är väl precis vad man borde göra, för att förgylla tillvaron! Det finns mycket som skrämmer...men samtidigt väldigt mycket som lockar! Jag är så nyfiken på vad som kommer att hända inom en snar framtid!

Jag vet iaf vad jag kommer att göra i sommar :D Jobb på MAVA (medicinsk akutvårdsavd) på Sahlgrenska, som undersköterska! :D Börjar med två veckors inskolning fr.o.m. 13 juni och slutar 14 aug. Jag blev så otroligt lycklig när jag fick veta att jag fick en veckas ledigt till i aug, fråga Christoffer...jag stod och hoppade upp och ner haha! :D Kommer bli sååå spännande!

Over and out.

 

 

 

 

 

 

Saknar dig!