Filosofselina - Ute på promenad i vardagens icke-galna värld...

Sometimes...

life just gets reminded of its fragile nature.

There is a point when a person, no matter how strong surface they’ve built up,

just breaks down in tiny pieces with no shine of a better future.

 

I have often wondered why some people are so unlucky,

so full of sickness and unhealth in a young age.

People vanishes in their surrounding, a world full of darkness and depression.

Other people live their entire life as unhealthy as they can, but without any consequence of their action.

 

Unfair.

 

Injustice, is the one thing I myself truly despise and have a hard time dealing with.

I admire people who, even though they are victims of the cruel injustice of life, just keep moving on and fighting for their right to live on this world. People who are happy for the, sometimes very small piece of wellfareness, they are given in life.

 

How life turns out, often depends on the way you see it. That is one thing I often think about. You can be old and sick, but still young and full of life and happiness in your heart and sense. Nothing else really counts, not for you as a person and for your experience of life. I think that it is thoughts like that, which are they decision-makers in many of my problems in life. Always look forward and have that spark in your eye no matter what.

 

But…I must admit that…it breaks my heart to see people totally crushed down in small pieces of grief and sadness, when life turns its back on them…leaving no hint of turning right again. That is the big dark-side of working in an environment where people are filled with problems and difficulties. A place where people get their lives changed, often not for the better.

Idag gör sig verkligen framtiden påmind på olika sätt. Många får intagningsbesked till högskolor och universitet, vilket påminner mig om att det snart är dags för sista terminen på sjuksköterskeprogrammet. I höst är det alltså dags att söka jobb till våren, riktiga jobb, som sjuksköterska! Jag har verkligen ingen aning om vart jag kommer att hamna eller inom vilket område jag kommer att jobba? Hoppas i alla fall att jag kan få jobb på Sahlgrenska, så att jag inte behöver söka mig så långt bort.

Idag pratade jag även med min uppsatskompis, inför C-uppsatsen i höst. Ögnat igenom det preliminära schemat inför hösten, och inser nu hur få skoldagar som är kvar egentligen...innan allvaret börjar! Känns lite nervöst inför skrivandet också, eftersom det är ett så mycket större arbete än vad vi har gjort hittills. Det måste ju verkligen vara kritiskt analyserat och väl genomfört i tillvägagångssättet, för att man ska kunna stå där i slutet och försvara sitt arbete utan att bli sågad.

Jag och min pojkvän planerar även för fullt hur vi ska inreda vår nya lägenhet på bästa sätt, med inköp av nya möbler. Vi kommer ju bo i denna studentlägenhet ett tag nu, iaf tills båda har pluggat färdigt så man har råd att köpa/hyra en större lägenhet tillsammans :)

Det är mycket som händer. Eller rättare sagt, det börjar kännas i magen att framtiden närmar sig! Små tecken lite här och där som skvallrar om förändringens kommande tid. Det kommer bli jättespännande!