Dags igen
Omgiven av ljus och värme en ljuv sommarnatt. Semestertider.
Månen nästan full. Fönstren släckta eller tända. Ingen känsla av ensamhet.
Minns första dagen i Göteborg. Ett rum, en säng, ett fönster och en utsikt. En gata i stan. Okänd. Ensam bland så otroligt många människor. En insikt och en spänning. En växande medvetenhet. En växande individ. Öppenhet, välkomnande.
Ständig förändring. Att våga.
Vinst. Kamp. Att locka och att lockas.
Att säga ifrån. Fötterna mot marken. Kärlek och vänskap. Att förtjäna. Att ta emot och ge.
Jag har stått vid det där vägskälet förut.
Flera gånger. Inte en enda gång för mycket eller för lite.
Lagom. Sverige.
Det händer igen. Förändring.
Lusekofta. Kjempegreat.
Dagarna som kom och gick var livet.
En varm sommarnatt i Göteborg. Befintlighet.
Norge 1 augusti 2014
Flyttstress. Ovisshet. Den igenkända spänningen.
Det är annorlunda nu. Allt är annorlunda.
Kärlek. Trygghet. En flytt med trygghet nerpackat i banankartonger. Tillräcklighet.
Uppsägningstid. Semestertid. Fritid. Hög tid.
Sorg. Glädje. Förväntan. Saknad.
Att vara stressad över livet. Att njuta av livet. Semestertider i stan.
Tiden springer eller tar tåget.
Åh vad jag kommer att sakna Göteborg, men du finns ju kvar. Inte minst i minnet.
Ett Göteborg fyllt av fina vackra människor.
Man måste lämna något gott för att finna något gott. När det handlar om livet är gräset alltid grönare på andra sidan. Ett nytt vägval är alltid en vinst, oavsett tillfälliga förluster. För att kunna uppskatta livet fullt ut måste man utmana sig själv.
Att våga. Att leva.
Att leva för att våga.
Det är dags igen.
